Daniel Pärlesköld delar med sig av insikter från årets första Sysarbdagen, 8 mars 2021.
Årets första Sysarbdagen har genomförts med stor bravur där både talare, samtal, pausmusik och vår första boklansering var alldeles lysande. Coronapandemin har kastat sin dystra skugga och påverkat alla på olika sätt. Trots pandemin, eller kanske till och med tack vare pandemin, har vi tvingats in i snabbare förändringsprocesser, där teknikutveckling och tillämpning kan nämnas.
Sysarbdagen var fullspäckad med både värdefull och intressant information där insikterna säkerligen är många och varierade. Nedan delar jag med mig av mina åtta viktigaste insikter från Sysarbdagen och hoppas att de kan berika och inte minst öppna upp för fortsatt dialog i eterns flöde.
Det är viktigt att känna till bakomliggande faktorer och historik som styr löneökningstakten i Sverige och att förstå den svenska lönemodellen, samt att inse vilka positiva och negativa effekter de har på lönebildningen. Vi har en lång tradition av lönesättning där parterna (arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer) tar ansvar för den svenska lönebildningen.
Positivt:
Negativt:
Med bakgrund i vår traditionella lönebildning i Sverige är det av stor betydelse att Sveriges arbetsgivarorganisationer på bred front arbetar med jämställdhetsfrågor. Detta eftersom vd:ns aktiva arbete med attityder och värderingar kring jämställdhet ofta är det som inledningsvis styr och påverkar organisationens kultur och arbetssätt strategiskt och långsiktigt.
Att kontinuerligt utbilda chefer i jämställdhet är en nyckel i det aktiva arbetet mot en mer jämställd arbetsplats. Det finns också stora fördelar i att utbilda även fackliga parter och anställda.
En lönekartläggning ger en tydlig nulägesbild på lönestrukturer och praxis i lönesättningen. Det ger bra grund för justering av kompassriktning i lönestrukturer exempelvis för könsneutral lönesättning vid rekrytering. Ser man till att lönen sätts rätt i tidigt skede blir kostnaderna för lönejusteringar i efterhand mindre och kanske uteblir. Det är lönsamt att aktivt arbeta med strategisk lönebildning.
Framöver blir vi färre personer som ska arbeta för fler medborgare i Sverige och redan idag finns det kompetensbrist i flertal yrken vilket bland annat hindrar företagens utveckling. Förutom i Sverige finns en stor kompetensbrist även ute i Europa. Detta öppnar upp för arbetstagare från andra kontinenter vilket kan bidra till fler innovationer och ett starkare samhälle med större mångfald där nya utmaningar och framgångar finns att vänta. En av utmaningarna är hur detta påverkar synen på och tillämpningen av lön och lönesättning.
Ett berikande perspektiv på jämställdhet är att rättviseperspektivet bör tillämpas i syfte att addera värde. Sann inkludering handlar inte om att låta bli att diskriminera utan att se värdet i mångfalden. När vi använder varandras kompetens öppnar vi upp för värdeadderande perspektiv som gör att vi ser möjligheter istället för att enbart förbjuda något. Exempel på bolag som inkorporerat mångfald och jämställdhet som en viktig del i sina mål- och styrdokument är Skanska och Ikea.
Lön anses fortfarande vara den viktigaste faktorn för de som söker nytt jobb, men den har avtagit de senaste tre åren i Sverige. Nya undersökningar visar att utöver lönen är det jobbets innehåll, bra ledarskap och arbetskollegor som är avgörande när vi söker jobb, vilket aktualiserar chefers och medarbetares beteenden.
Friskvårdsbidrag och tjänstepension betyder mer för kvinnor än män som anser att främst lön är viktigast, men även förmåner såsom bil, vinstdelningar samt individuella bonussystem. Dessa förmåner anses inte vara inkluderande förmåner. Lön är mer än lön.
Daniel Pärlesköld, pay equity expert på Sysarb