5 viktiga lagar som styr arbetslivet

Arbetslivet i Sverige regleras av ett flertal lagar och det är inte alltid helt enkelt att hålla koll på dessa. Vi har samlat fem av de mest primära lagarna som berör både arbetsgivare och arbetstagare inom svenskt arbetsliv.

Lagen om anställningsskydd 1982:80

Lagen om anställningsskydd, förkortad LAS, är kanske den mest omtalade lagen och gäller på nästan alla arbetsplatser. LAS fungerar som ett skydd för arbetstagare och reglerar hur arbetsgivare får hantera b.la provanställningar och uppsägningar. En arbetsgivare får inte säga upp en anställd utan saklig grund. Två primära anledningar för en uppsägning är brist på arbete eller om den anställde har misskött sig. Saklig grund för uppsägning kan också vara brist på arbetsuppgifter eller personliga skäl. Om det råder brist på arbetsuppgifter för en anställd ska arbetsgivaren i första taget undersöka möjligheter för omplacering inom företaget. Det är heller inte möjligt att säga upp vem som helst inom företaget på grund av denna anledning, utan arbetsgivaren måste gå enligt turordningsplikten – dvs sist in först ut. Läs mer om LAS här.

Arbetsmiljölagen 1977:1160

Sveriges arbetsmiljölag, förkortad ALM, finns till för att medarbetarna ska känna sig trygga på arbetsplatsen. Lagen ska se till och förebygga att ingen skadar sig eller blir sjuka i arbetet. Huvudansvaret för arbetsmiljölagen föreligger hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Det är arbetsgivarens ansvar att utreda riskerna i verksamheten och vidta åtgärder som krävs. En central föreskrift i ALM är Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, som reglerar b.la. arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Läs mer om ALM här.

Arbetstidslagen 1982:673

Arbetstidslagen, förkortad ATL, bestämmer hur många timmar varje medarbetare får arbeta per dygn och vecka. Lagen bestämmer också hur mycket övertid som får utföras årligen. ATL reglerar vad som gäller för pauser och raster och nattvila vid jourtid. Kollektivavtal gäller före arbetstidslagen, det innebär att hela eller vissa delar av lagen kan avtalas bort. I vissa sammanhang gäller inte ATL – exempelvis för arbetsledare eller för den som med hänsyn till sina arbetsuppgifter själv kan disponera sin arbetstid. Läs mer om ATL här.

Semesterlagen 1977:480

Semesterlagen styr alla arbetstagares semester och förmåner. Semesterförmåner innefattar semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. Semesterlagen gäller för samtliga arbetstagare i privat anställning, offentlig sektor och chefer i högre positioner. Det generella ramverket är att arbetsgivare inte kan avtala bort semesterlagen om det medför sämre avtal för arbetstagarna. Det är dock möjligt för arbetsgivarna att avtala bort vissa delar av lagen. Semesterlagen innefattar flera punkter bland annat:

• Rätt till semesterledighet i 25 dagar (med eller utan semesterlön)
• Rätt att spara minst fem betalda semesterdagar till nästkommande år
• Rätt till fyra veckor sammanhängande semester under juni-augusti

Läs mer om semesterlagen här.

Diskrimineringslagen 2008:567

Diskrimineringslagen gäller på alla arbetsplatser. Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare med fler än 10 anställda genomföra årliga lönekartläggningar för att upptäcka och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Vill du veta mer om hur arbetet kring lönekartläggning fungerar? Boka ett kostnadsfritt möte med oss!